De som följer bloggen vet att jag dagligen pendlar till mitt jobb. Jag har bestämt mig för att åka mer tåg för att spara pengar även om detta då tar längre tid och minskar min flexibilitet. En del för att få detta att fungera är att jag har en gammal cykel stående vid stationen i den stad jag jobbar för att minska tiden det tar att ta sig mellan stationen och jobbet. Genom att ta cykeln så sparar jag ca 10 minuter enkel väg. Det låter kanske inte så mycket men på en vecka så blir det med enkel matematik 100 minuter. Så på lång sikt så blir det mycket tid som jag istället för att vara på väg till och från jobbet kan spendera på jobbet och därmed få betalt för.
Idag vid stationen så var cykeln borta. Stulen uppenbarligen. Cykeln var som sagt var gammal och var inte mycket värd. Det dyraste på den var nog det hjulet jag fixade för ett tag sedan. Men som ni förstår av det jag skrev ovan så är värdet av cykeln för mig betydligt större än vad jag skulle få om jag hade sålt den. Ett snabbt överslag visade att en cykel för under 200 skulle betala sig på några få dagar. Problemet är väl bara om jag får ha den cykeln i fred.
Nu ska jag väl inte oja mig angående en enkel, gammal cykel men jag tycker det är principen som är trist oavsett vad det gäller. Varför ska det vara så svårt att förstå vad som är mitt och ditt oavsett om det gäller saker av så ringa värde som min cykel eller större saker som tex villainbrott, bankrån eller svindleri? Varför tar sig vissa människor friheten att helt strunta i de gemensamma regler som vi har?
Så, var köper man en cykel billigt?
Bild ovan av *Kicki*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar