Många är dem som längtar ut ur ekorrhjulet och till ekonomiskt oberoende. Även jag lockas av tanken, men tror att jag är för bekväm för att kunna motivera mig till de uppoffringar som krävs. Läste detta intressanta blogg-inlägg om en kille som jagat rikedom i flera år för att komma ur hjulet. Istället tänkte han om och sänkte sina krav vilket då bidrog till minskade kostnader och därmed verkade saken klar. Det är som bekant mycket lättare att påverka sin utgifter än sina inkomster. Jag tror inte, precis som författaren skriver, att alla är beredda att avstå från allt utan vill leva vidare med hemelektronik, hämtpizza och bil.
Jag är det inte. Däremot så är jag beredd att dra ner på min konsumtion av onödiga saker/prylar för att skaffa mig en bättre sits längre fram. Åka mer kommunalt till och från jobbet istället för att ta bilen, semestra billigt, inte jaga alla nya prylar utan istället köpa begagnat mm. Tänka mer som Charlie från lyxfällan sa i ett tips på TV3Play, behålla pengarna ett tag och låta dem jobba.
Var glad för det du har och inte för vad du skulle vilja ha. Strunta i om grannen kommer hem med ny bil. Din gamla funkar säkert lika bra och till en bråkdel av kostnaden.
Det, tror jag är en rimlig nivå för mig. Inte för att komma ur hjulet men för att få det att snurra mindre fort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar